Forskningsprojektet Imagine, om förvaltning av marina landskap, är nu avslutat och resultaten har publicerats i en rapport från Naturvårdsverket. Imagine har fokuserat på hur förvaltningen kan stärka och stödja bevarandet av grön infrastruktur i den marina miljön. Naturvårdsverket definierar grön infrastruktur som ”ett ekologiskt funktionellt nätverk av livsmiljöer och strukturer, naturområden samt anlagda element som […]
Fisksamhällen & omgivande havslandskap i Östersjön
En ny studie som utforskar hur havslandskapet influerar fisksamhällen i ålgräsängar längs den svenska östkusten har nyligen publicerats i Marine Biodiversity. Undersökningen har utförts i samarbete med Institutionen för ekologi, miljö och botanik och Östersjöcentrum vid Stockholms universitet. I studien undersöks fisksammansättningen i ålgräsängar och hur dessa influeras av det omkringliggande havslandskapets sammansättning och strukturella […]
Globala miljöförändringar påverkar tempererade sjögräsekosystem negativt
En ny artikel i Ecosphere undersöker hur potentiella stressfaktorer kopplade till klimatförändringar kan påverka olika delar av ett sjögräsekosystem. Haven påverkas alltmer av globala miljöförändringar med betydande påverkan på ekosystems funktion och födovävsdynamik. Effekter av enskilda faktorer är väl undersökta men det finns fortfarande ett behov av att undersöka komplexiteten relaterat till en miljö som […]
AquaBiota deltar i Helcom-arbetet
Sedan september 2018 är Antonia Nyström Sandman ordförande för Helcoms expertnätverk för bentiska habitat, EN BENTHIC. I november ledde hon sitt första möte med gruppen. AquaBiota har under flera år deltagit i Helcoms arbete med havsmiljön. Vi har bland annat bidragit till arbetet med biotopklassificering, Helcoms rödlista samt skrivit rekommendationer för övervakning av bentiska habitat. […]
Temperatur driver torskens vandring
En ny studie med fokus på rörelsemönster hos den atlantiska torsken har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Ecology and Evolution. Studien gjordes i samarbete med Stockholms Universitet, Londons zoologiska sällskap, samt länsstyrelsen i Västra Götaland. Den atlantiska torsken är klassad som sårbar och utsatt för väldigt stort fisketryck. För att kunna ha en hållbar förvaltning […]
Ny artikel om syrebrist i kustnära områden
En ny artikel i Biogeosciences visar på topografins roll för syrebrist i kustnära områden. Tillsammans med forskare från SYKE, Helsingfors universitet och Östersjöcentrum har vi tagit fram en modell för att identifiera områden med hög risk för syrebrist vid botten. Syrefria bottnar är ett ökande problem i marin miljö världen över. Stora framsteg har gjorts […]
eDNA-studie i Kenya upptäcker dödlig snäckfeber i vatten
Nu kan världens näst mest dödliga sjukdom bekämpas genom en metod som nyligen presenterats i en forskningsstudie. Artikeln innebär ett paradigmskifte från sjukdomskontroll till utrotning i och med att eDNA upptäcker den dödliga infektionssjukdomen bilharzia i vattenmiljö i ett tidigt skede, långt före den infekterar människan. Ett internationellt team, där forskare från AquaBiota ingår, har […]
Nya metoder ökar kunskap om Östersjön och klimatförändringar
En ny artikel visar hur vi genom att kombinera experiment och utbredningsmodellering får bättre kunskap om hur Östersjöns organismer kommer att svara på klimatförändringar. Prediktioner av arters utbredning baseras oftast på statistiska analyser av förhållandet mellan artdata och olika miljövariabler. För en nulägesbild är detta oftast tillräckligt, men för att till exempel kunna modellera arters […]
AquaBiota identifierar individer av lodjur från DNA i snöspår
AquaBiota skall under en treårsperiod utveckla metoder för att identifiera lodjursindivider från snöspår. Snö från spårstämplar kommer att samlas in med sterila metoder för att sedan analyseras på laboratorium. Snöspåren innehåller DNA som kan analyseras med s.k. faderskapstest för att identifiera både lodjursindivider och deras kön. Fördelen med metoden är att djuren kan inventeras utan […]
Nya arter kan orsaka stora kostnader
Främmande arter kan påverka ekosystemets funktion och därmed försämra de ekosystemtjänster naturen bidrar med. Djupa sedimentbottnar täcker stora delar av Östersjön. De bidrar med viktiga ekosystemfunktioner, som nedbrytning av organiskt material och omsättning av näringsämnen. Sedan 1990-talet har denna miljö genomgått en dramatisk förändring. En invasion av havsborstmaskar av släktet Marenzelleria har förändrat livet i […]
AquaBiota med i EU-styrelse för eDNA-utveckling
Micaela Hellström från AquaBiota är suppleant i styrelsen för det femåriga EU-projektet Utveckling av genetiska verktyg för biologiska inventeringar i Europas akvatiska ekosystem (COST Action CA15219), tillsammans med tre andra svenskar. Projektet kallas även DNAqua-Net (http://dnaqua.net/) och handlar om tillämpning och förfining av miljö-DNA (eDNA) enligt EUs vattendirektiv. eDNA-provtagning innebär att de DNA-spår som alla organismer […]
Ekosystemtjänster i havet: från funktion till värdering
Slutrapporten från projektet Values är nu publicerad (Nyström Sandman m.fl. 2017). Values är en del av Naturvårdsverkets forskningssatsning Värdet av Ekosystemtjänster och projektet är det enda i satsningen som har havet i fokus. Genom att djupstudera två olika livsmiljöer i havet har Values visat hur ekosystemfunktioner kan karteras, kvantifieras och värderas. Genom att relatera värde […]
Utformning av kontrollprogram för vindkraft i vatten
AquaBiota har med finansiering av kunskapsprogrammet Vindval genomfört en sammanställning och granskning av kontrollprogram för vindkraft i vatten, med fokus på effekter på den marina miljön. Information sammanställdes för kontrollprogram från Sverige, Danmark, Storbritannien, Nederländerna och Belgien. Projektet har även tagit fram förslag till rekommendationer för utformning av kontrollprogram för att upptäcka potentiella miljöeffekter. Foto: […]
WATERS slutrapport är lanserad
Forskningsprogrammet WATERS (Waterbody Assessment Tools for Ecological Reference conditions and status in Sweden) har pågått 2011-2016. Målet har varit att utveckla och förbättra de bedömningsgrunder som används för att klassificera status hos svenska kust- och inlandsvatten i enlighet med EU:s ramdirektiv för vatten. Programmet fokuserade på de biologiska kvalitetsfaktorer som används för att bedöma vattenkvalitet. […]