ECWA-NOR

AquaBiota deltar i forskningsprojektet ECWA-NOR har som målsättning att säkra kvaliteten i våra vattendrag genom analys och spårning av tarmbakterier, eDNA samt analyser av intergena regioner. Forskningsprojektet genomförs i  Indalsälvens avrinningsområde, vilket är en källa för dricksvattnet i Östersund och för vandrare längs den omtyckta leden Jämtlandstriangeln.

Tarmbakterien Escherichia coli (E. coli) förekommer i avföring men överlever endast under kortare perioder utanför tarmsystemet. Förekomst av E. coli i fria vattenmassor är således en tydlig indikation på avföringskontaminering i närområdet. Intag av E. coli kan också leda till ett flertal allvarliga sjukdomar, vilket är orsaken till att E. coli testas rutinmässig i dricksvatten.

I dricksvattenflödet i Östersund, som mynnar från den välkända vandringsleden Jämtlandstriangeln,
har man sedan tidigt 2000-tal kunnat se en ökning i antalet E. coli-bakterier. Detta utgör ett särskilt problem i vandringsleder, där man av tradition dricker vatten direkt från vattendragen. Trots att ökningen varit känd under en längre tid har få enskilda källor kunnat identifierats och därmed har även möjligheterna för åtgärder var begränsade.

I syfte att hitta källor till kontamineringen kommer forskarna i projektet göra provtagning samt utföra kemiska och bakteriella analyser i de över delarna av Indalsälven, uppströms Storsjön samt i vattendrag i fjälltrakterna mot den norska gränsen. Detta inkluderar applicering av flera avancerade tekniker. Den mest centrala och återkommande är odlingar av E. coli för att bedöma koncentrationer och hur de varierar i tid och rum i Indalsälvens övre avrinningsområde. eDNA-analyser tas också i vattendragen, medförhoppningen  att variation i signalstyrkan ska kunna korreleras mot förändringar i E. coli-koncentrationer.

Den mest banbrytande är dock analyserna av operon i intergenetiska regioner hos E. coli från fria vattenmassor. Tanken är att dessa regioner korrelerar med anpassning (selektering) till olika tarmsystem och är därmed indikerar från vilket värddjur bakterien härstammar. För att detta ska lyckas krävs att en maskininlärningsmodell tränas på bakterier vars värddjurs härstamning vi med säkerhet vet. I detta syfte hämtas spillning från olika värddjur från fältinventeringar, reningsverk samt laddas ner från genbankerna. Metodiken är inspirerad av en kanadensisk forskningsgrupp från University of Alberta som utvecklat metodiken och som bidragit med rådgivning inom projektet.

Projektet är ett samarbete mellan Mittuniversitet, AquaBiota, Hjortens laboratorium och MoRe research. Stödjande aktörer är också Länsstyrelsen Västernorrland län, Åre kommun samt Åre och Järpens reningsverk.