Havsbotten är utsatt för påverkan från en mängd olika verksamheter, såsom konstruktioner, muddring, fartygstrafik och bottentrålning. Forskningsprojektet CARAMBHA pågår 2020-2022 och syftar till att utveckla metoder för hur man bedömer kumulativa effekter av mänskliga aktiviteter på Sveriges havsbottnar.
Konstruktion av vågbrytare är ett av många exempel på hur mänskliga verksamheter påverkar havsbottnen. Foto: Jonn Leffmann, CC BY 3.0.
Kumulativa effekter av mänskliga aktiviteter på kustnära och marina ekosystem är ett angeläget problem. Havsbotten är utsatt för fysisk påverkan från en mängd olika verksamheter vilka kan samverka både med varandra och med effekter från klimatförändringar och övergödning. Havsbottens status är en av 11 så kallade deskriptorer som används i EU:s havsmiljödirektiv för att bestämma miljöstatus. Enligt havsmiljödirektivet ska havsbottnens integritet (Deskriptor 6) bedömas som andel havsbotten per huvudsaklig livsmiljötyp som påverkas negativt av mänskliga aktiviteter, men för närvarande saknas sammanställd information och data för den svenska bedömningen.
CARAMBHA-projektet kommer att undersöka olika sätt att bedöma kriterierna för havsbottnens integritet i dess rumsliga sammanhang och integrera kumulativa effekter med rumsliga indikatorer. Vi kommer att sammanställa och utvärdera befintliga biologiska, miljö- och påverkansdata, kvantifiera aktiviteter och påverkan som leder till förlust av livsmiljöer, samt uppskatta andelen förlorade livsmiljöer i svenska kust- och utsjömråden. Vi kommer att utföra stratifierad provtagning av bentisk flora och fauna och analysera effekten av mänsklig påverkan på tillståndet för livsmiljöer och ekosystemfunktioner i ett ekosystemtjänstperspektiv. Slutligen kommer vi att bedöma de huvudsakliga livsmiljötypernas status med avseende på havsbottnens integritet genom att analysera principer för aggregering och hantering av olika skalor, samt föreslå tröskelvärden för god miljöstatus i svenska hav.
Då den senaste svenska bedömningen av havsbottnens integritet var ofullständig kommer projektet att fylla viktiga luckor i havsmiljöförvaltningen. För att utveckla den svenska bedömningen så att den efterlever direktivet krävs analys av gamla och nya data samt forskning kring principer för bedömning. CARAMBHA är ett samarbete mellan AquaBiota Water Research, Hafok AB, Sveriges geologiska undersökning, Stockholms universitet och Finlands miljöcentral och har en budget på totalt 5 miljoner kronor. Projektet finansieras av Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag i samarbete med Havs- och vattenmyndigheten inom satsningen ”Forskning om kumulativa effekter på miljön”.