Havsbotten är utsatt för påverkan från en mängd olika verksamheter, såsom konstruktioner, muddring, fartygstrafik och bottentrålning. Forskningsprojektet CARAMBHA pågår 2020-2022 och syftar till att utveckla metoder för hur man bedömer kumulativa effekter av mänskliga aktiviteter på Sveriges havsbottnar.
Konstruktion av vågbrytare är ett av många exempel på hur mänskliga verksamheter påverkar havsbottnen. Foto: Jonn Leffmann, CC BY 3.0.
Kumulativa effekter av mänskliga aktiviteter på kustnära och marina ekosystem är ett angeläget problem. Havsbotten är utsatt för fysisk påverkan från en mängd olika verksamheter vilka kan samverka både med varandra och med effekter från klimatförändringar och övergödning. Havsbottens status är en av 11 så kallade deskriptorer som används i EU:s havsmiljödirektiv för att bestämma miljöstatus. CARAMBHA-projektet har undersökt olika sätt att bedöma kriterierna för havsbottnens integritet i dess rumsliga sammanhang och integrera kumulativa effekter med rumsliga indikatorer.
CARAMBHA var ett samarbete mellan AquaBiota Water Research, Hafok AB, Sveriges geologiska undersökning, Stockholms universitet och Finlands miljöcentral med en budget på totalt 5 miljoner kronor. Projektet finansierades av Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag i samarbete med Havs- och vattenmyndigheten inom satsningen ”Forskning om kumulativa effekter på miljön”.
Projektet är nu avslutat, slutrapporten finns här.